Abstracts

Utility Glass from Holmegaard Glasværk 

Mette Bruun and Susanne Outzen, Museum Southeast Denmark

Holmegaard Glasworks is the first glaswork in Denmark. Although many other glasworks were founded since then, Holmegaard outlived them all. The wast collection of glass from Holmegaard is now part of Næstved Museum and since 2010 the museum has worked on the registration of all the glasses.

The glass collection consist of glasses from most of the Danish glasworks and working with the glasses it is therefore possible to elucidate the history af Danish Glasworks as such.

Holmegaard produced studio glass, but also glass for lighting, utility glass, bottles and glass containers. Many of the designers, that was employed at Holmegaard during its almost 200 year history, have been essential to the production of glass at Holmegaard. But also to the history of glass design in Denmark.

In this lecture we will explore the history of the conglomerat of glasworks under Holmegaard. And through examples of utility glass from the 20. Century look at some of the designers and their sources of inspiration for utility glass design.

 

Vackrare Vardagsvara. Svenskt bruksglas med konstnärlig form 1917-1937

Anders Reihner, Independent glass historian

Vackre vardagsvara är titeln på Svenska Slöjdföreningens första propagandapublikation utgiven 1919. Författaren är konsthistoriken Gregor Paulsson. Han har inspirerats av de socialestetiska idéerna vid Deutscher Werkbund. Svenska Slöjdföreningen började förmedla konstnärer till industrin för att formge en god bruksvara till en billig penning. Resultatet visas upp på epokgörande Hemutställningen 1917. 
På 1920-talets utställningar presenteras industrin exklusiva produkter. men i Paris 1925 uppmärksammas Orrefors bruksglas i tonat sodaglas formgivna av S. gate och E. Hald. Dessa inspirerar andra producenter.
Inför Stockholmsutställningen 1930, i modernistisk anda, engagerar flera industrier konstnärer och arkitekter. Produkterna avspeglar de funktionalistiska tankarna - glasmassans egen kraft och enkelhet får gälla.
Teoretiska, filosofiska och konstnärliga idéers påverkan och förändring av form, funktion och tillverkning av bruksglaset under tjugo år. 
 
Utility glass in Denmark before Homegaard Glasvær
Georg Haggrén, University of Helsinki, Finland and Stuart Whatley, Museum of Copenhagen
 
During recent years The Metro Cityring excavations undertaken by the Museum of Copenhagen have taken place in the city centre of the capital of Denmark. One of the excavated sites is Gammel Strand, a harbour area in the middle of the city, and the centre of the harbourside between 1400-1800. These excavations have produced huge quantities of finds including thousands of fragments of glass. Based on this material it is possible to get an overview of the utility glass used in early modern Copenhagen. Naturally, the foreign imports were remarkable but one should not underestimate the importance of “domestic” glass industries.

The find material from Gammel Strand shows how the Danish glass made in Jutland and Scania, perhaps also in Zealand, was used in the late 16th and early 17th century. The glass made from Holstein in the late 17th and early 18th century is also well represented as well as that from Norway beginning from the middle of the 18th century. The finds material from the inner city of Copenhagen illustrates a 300 years' long tradition of “Danish” utility glass before the establishment of Holmegaard Glasværk in 1825.

Shaping the future - Utility glass, design and changes in society

Maja Heuer, The Glass Factory, Sweden

Under 1800-och 1900-talen har bruksglasets utseende och design formats genom olika samhällsförändringar. Servisglasets utformning har påverkats av klassamhällets uppkomst och dess nya krav på representation, för att under senare tid förändras av våra nya dryckesvanor. Bruksglasets form och design påverkades också av 1900-talets samhällsideologier på olika sätt, bland annat ville man göra glaset tillgängligt för en större del av befolkningen. ”Skönhet för alla” och ”Vackrare vardagsvara” var honnörsorden. Ett resultat blev den svenske konstnären Edvin Ollers bruksglas, formgiven för Kosta glasbruk till Hemutställningen på Liljevalchs Konsthall i Stockholm 1917. Även elektricitetens uppkomst har påverkat bruksglaset och nya produkter som kylskåpsglas och lampglas utvecklades och började produceras.

Hur kommer samhällsförändringar att forma bruksglaset i framtiden? I vårt interaktiva samhälle kommunicerar vi jämt med smart-phones och i-pads och är uppkopplade med varandra hela tiden genom sociala medier som Twitter, Instagram och Facebook. Vi har interaktiva, designade kylskåp som säger till när det behöver köpas in varor och bilar som vi kan prata med.

Hur arbetas det med bruksglas idag? Vilket bruksglas produceras och hur kan det utvecklas? Hur kan vi i framtiden skapa ett innovativt, nyskapande bruksglas som är anpassat till våra nya behov och vårt samhälle? 

Nordic Utility Glass collection for wonderful Future

Kaisa Koivisto, The Finnish Glass Museum, Riihimäki, Finland

Several Nordic museums have wonderful glass collections. These collections can be regarded as testimony of wonderful past. However, it is essential that we can see the collections more as base for wonderful future for glass, both art and design, and not only glass but other materials as well. For this purpose we need to make the collections available for public, for glassmakers, for artists and designer, and for research. All this in fact needs extensive research.

Up to early 1980s the most important part of the production was utility glass. Not necessarily bottles and jars, but every day utility ware, drinking glasses, bowls, plates etc. These are also the core of traditional Nordic design thinking, Vackrare vardagsvara. Nordic glass has lot of common topics that each of us has been researching separately. Working more together is something that has not been utilized for common good and for new ideas for wonderful future.

Glasarbete och arbetskraftsinvandring till glasbruken Kosta och Surte

Gunnel Homér, The Swedish Glassmuseum, Växjö, Sweden

År 2009 blev jag färdig med licentiatavhandlingen Kosta glasbruk – en etnisk smältdegel? Arbete och arbetskraftsinvandring 1943-1973. Det främsta syftet var att undersöka vilka arbetsuppgifter invandrarna fick jämfört med svenskarna på bruket. Tidigare forskning hade nämligen visat att utländska arbetare inom tillverknings-industrin generellt tilldelades det sämsta arbetet, och min undersökning visade att detta i hög grad stämde även på Kosta. Genom att förklara orsakerna bakom invandrarnas låga positioner kunde jag dock konstatera att det i liten utsträckning rörde sig om diskriminering. Skiljelinjen gick snarast mellan yrkesmän och okvalificerade glasarbetare samt mellan män och kvinnor oavsett nationalitet. Doktorsavhandlingen är en liknande studie av förhållandena på Surte glasbruk 1943-1978.

När Surte glasbruk grundades på 1860-talet var framställningen helt manuell. Genom ökad efterfrågan på buteljer – efterhand brukets specialitet – introducerades flaskblåsningsmaskiner ett halvsekel senare, och på 1920-talet upphörde all hantverksmässig produktion. Istället för glasblåsare efterfrågades hädanefter yrkesmän med teknisk kompetens. Efter andra världskriget fick bruket ett rejält uppsving. Med  700 anställda i slutet av 1940-talet producerades mer än 2/3 av alla Sveriges emballageglas – främst bryggeriglas, vin- och spritflaskor samt glas för livsmedelsindustrin. Den gynnsamma utvecklingen fortsatte ytterligare ett par decennier. Följden blev att efterfrågan på maskinskötare ökade, men framför allt krävdes flera synare för slutkontrollen av produkterna. Då företaget inte lyckades anställa svenskar i önskad mängd blev lösningen utländsk arbetskraft. Arbetarna kom huvudsakligen från Finland men i viss mån även från Danmark och Sydeuropa.

Surtes specialisering på standardiserat glas i stora serier hade alltså inneburit omfattande rationalisering och övergång till mekaniserad produktion, medan Kostas tillverkning av unika objekt och produkter i mindre upplagor hade fortsatt hantverks-mässigt. Surte skulle kännetecknas av maskintillverkning ända fram till nedläggningen 1978, medan den manuella produktionen fortlever på Kosta än idag (2016). Anmärkningsvärt är att det mekaniserade Surte hade avsevärt flera invandrare från nordiska länder och flera kvinnor än det manuella Kosta med immigranter främst från Sydeuropa. Denna insikt väcker onekligen frågor om samband mellan produktionsmetod, arbetsorganisation och nationaliteter vid respektive bruk.

Syftet med doktorsavhandlingen är följaktligen att utifrån glasarbetets karaktär utforska arbetskraftsrekryteringen till Surte glasbruk och att göra en jämförelse med Kosta glasbruk. Kosta förblev en mycket speciell processindustri med stort inslag av ålder-domliga hantverksmetoder. Här var hyttan den arbetsintensiva delen, medan långt färre personer behövdes i synkammaren och på andra avdelningar. På det mekaniserade Surte var förhållandet tvärtom med arbetsintensiva kringavdelningar – främst synkammaren – och förhållandevis liten bemanning i hyttan. Den övergripande frågan inriktas därför mot vilken betydelse teknologi och andra inslag i arbets-processen hade för rekryteringen av arbetskraft och vilka arbetsuppgifter denna tilldelades utifrån etnicitet och kön på det mekaniserade emballageglasbruket Surte. Doktorsavhandlingen beräknas bli färdig under 2016.

From the ceremonial goblet to everyday objects: a brief history of Norwegian utility glass

Curator Inger Helene Stemshaug, The National Museum of Norway

The history of Norwegian utilityglass

Flatglass as the basis of art

Carl Axel Lorentzen, Glasfakta Aps, Denmark

Production of flatglass over the years and especially float today.
Float glass is used as the basis to fulfill multiple functions in building constructions, where several can be used as the basis for artistic interpretation.